söndag, 04 november 2012 15:16

Potatislov

Vecka 44 är sedan mitten av 90-talet lika med höstlov. Men tidigare hade barnen på landsbygden istället potatislov. Då tog barnen upp potatis åt familjen eller åt andra lantbrukare. När vi själva tog upp potatis för några veckor sedan började vi fundera över potatislovet som, till skillnad från dagens höstlov, ledde till konkret nytta för familjer. Hur påverkade det barnens känsla av att vara viktiga i samhället?

mia lindgren haller potatis foto elina holmgren heliga hembygd

När allmän folkskola infördes i Sverige 1842 var alla socknar tvungna att ordna med skollokaler och lärare, och familjer var tvungna att skicka sina barn till skolorna. I och med detta uppstod en splittring mellan den tid barnen förväntades lägga på praktiskt arbete hemma respektive teoretiska studier i skolan. Det blev också starten på en ny syn på barns lärande.

Fram till första hälften av 1900-talet deltog barn till lantbrukare i stor omfattning i jordbruksarbetet. Barnens insatser sågs som både viktiga och nödvändiga och bidrog till familjens totala utkomst. Stundtals betalades de också därefter. 1911 kunde exempelvis ackordförtjänsten för ett dagsverke potatisupptagning vara:

Vuxna män: 2.00 kr
Vuxna kvinnor: 1.95 kr
Minderåriga: 1.38 kr

Potatislov Vastergotlands lansmuseum

På potatislovet hade barnen lov att vara hemma från skolan från några dagar upp till två veckor. Men alla var inte lika förtjusta i potatislovet. Insändaren Alfred Vernborg påpekar i Svensk Läraretidningen 43:e årg. 1924 den påverkan som ”Moder jord” har på skolbarn:

… För övrigt är potatisveckan, även när den inte missbrukas, ett oting. Det har lästs så länge under höstterminen, att man riktigt bra kommit i gång. Barnen börjar förstå vad det gäller: de kunna sina läxor och skriva och räkna riktigt snällt. Men då kommer hux flux potatislovet och förstör alltsammans. Ett nytt intresse har insmugit sig hos dem. Moder jord har en förunderlig förmåga att fängsla. När barnen komma igen till skolan efter en eller två veckors bortvaro, ha de slappat av rätt betydligt. Åtskilligt av det de förut läst, ha de glömt bort, och det blir nästan att börja från början igen. Först mot slutet av terminen äro de som riktiga skolbarn igen, men då är det för sent.

Det finns stora skillnader mellan potatislovet och det nuvarande höstlovet. På potatislovet förväntades barnen hjälpa till i familjen eller hos någon annan lantbrukare för att deras insats behövdes. Under dagens höstlov arrangerar olika institutioner i samhället aktiviteter för lovlediga barn - färdigt uppdukade aktiviteter som mer handlar om att barnen ska sysselsättas än göra nytta.

Utbildningsminister Jan Björklund kom i veckan med ett förslag att sätta betyg på barns kunskaper redan från årskurs fyra. När den kunskap man lär sig i skolan är den enda kunskap som räknas, för att det går att betygsätta i siffror eller bokstäver, vari ligger då värdet av att hemma vara en snabb potatisplockerska?

Praktisk kunskap går ofta att tillämpa omedelbart, medan teoretisk kunskap kräver många års skolgång för att kunna omvandlas till samhällsnytta. Det är först när vi är runt 25 år som den teoretiska kunskapen vi lärt oss under utbildningar kan praktiseras. Att lära sig något som ska användas tio år senare kan leda till en alienation till samhället som kanske inte det potatisplockande barnet kände. Samhällsvikten av potatislov är därmed direkt medan höstlovets nytta ligger i att barnen ska orka genomgå helst 14 års skolgång för att sedan alstra värde.

Att bli tvingad till att plocka potatis nog inte är vad varken nutidens eller dåtidens barn önskar sig, men att se sin arbetsinsats fyllas i fyra potatishinkar slår nog nyttokänslan i de flesta av dagens höstlovsaktiviteter.


Källa: Sjöberg, M. (red.) 2004. Jordbrukets barn – Barn och ungdomars fostran i agrara miljöer. Nordiska museets förlag
Andra bilden uppifrån är lånad från Västergötlands museum.
 

300 kommentarer

Lämna en kommentar